Behandling & Familjebehandling

Vad är behandling & familjebehandling på Arlövsgården?

För att komma fram till vilken typ av insats vi ska använda oss av gör vi först en kartläggning av ungdomen och hens nätverk. Vi gör en kartläggning som har sitt ursprung ur teorierna från metoden Signs of Safety. Denna leder fram till ett urval av situationer eller förhållningssätt som vi påbörjar samtal kring. Beroende på de frågeställningar vi valt att arbeta med väljer vi därefter ut metod för behandlande samtal.

Vi har anpassat metoden så att den ska passa för att arbeta med ungdomar i åldern 14–19 som f.n. är i samhällsvård hos oss på Arlövsgårdens HVB. Vi tar hänsyn till en mängd andra faktorer såsom tex. teorier om anknytning såväl som kunskap om neuropsykiatriska funktionsvariationer.

Vi identifierar och sammanfattar sårbarhetsfaktorer/riskfaktorer samt säkerhetsfaktorer. Det finns en mängd väl kända faktorer som faller under sårbarhetsfaktorer samt säkerhetsfaktorer. Man vet tex idag att problematisk skolfrånvaro är en direkt riskfaktor, såväl som kognitiva svårigheter kan vara en sårbarhetsfaktor. Förmågan att vara flexibel vid förändringar är en säkerhetsfaktor. Vissa faktorer kan vara både och, tex explosiva barn. Ett barn som är explosivt råkar oftare i konflikt än andra – men ett explosivt barn blir inte lika lätt att utnyttja för jämnåriga. Ett hett temperament hos hela familjen behöver inte vara en riskfaktor men ett hett temperament hos bara en person i en familj kan bli en sårbarhetsfaktor. Listan kan bli lång och vi på Arlövsgården använder våra behandlingskonferenser för att ringa in de faktorer som vi identifierar under vår kartläggning.

Vad är då Signs of Safety?

Signs of Safety är en metod i barnavårdsutredningar som utvecklades i Australien på 1990-talet av Andrew Turnell och Steve Edwards (Turnell 2006) och har sedan dess spridit sig runt om i världen. Metoden fokuserar på att ta fram risk- och skyddsfaktorer i en ungdoms liv. Metoden utvecklades av socialarbetare som behövde en mer deltagarstödd riskbedömningsmodell i kontakten med familjer där det fanns en komplex problematik och motstånd mot socialtjänstens inblandning. Inom metoden kartlägger socialsekreteraren
tillsammans med ungdomen och vårdnadshavare det positiva, det negativa och vad som behöver hända i ungdomens liv.

Grunden i Signs of Safety är att se skydds- och riskfaktorer som finns i en ungdoms liv, och hur ungdomens situation kan lösas på bästa sätt. För att uppnå detta finns det två metoder att ta hjälp av. Den ena är ”Mapping”, den andra är ”De tre husen”. ”Mapping” är ett engelskt begrepp som på svenska kan översättas till “kartläggning”.
Här kan du läsa mer om Signs of Safety:



Hur går vår kartläggning till?

Vi på Arlövsgården använder de första två månaderna för att göra en kartläggning av både ungdom och nätverk. Första två veckorna vill vi att ungdomen stannar på Arlövsgården på sin fritid för att få möjlighet att lära känna personal och de andra ungdomarna som bor på Arlövsgårdens HVB. Kartläggningen påbörjas redan första dagen genom enklare samtal mellan kontaktperson och ungdomen. Samtalen och dess utfall bygger på att ungdomen får förtroende för sin kontaktperson och vi måste skynda varsamt. Kontaktpersonen använder de första veckorna till att sätta sig in i ungdomens utredning, kontakter med skola och andra vårdgivare så som tex BUP eller sjukvården. Första tiden behöver kontaktpersonen även lära känna ungdomens viktiga nätverk, när detta bedöms som lämpligt av vårdansvarig socialsekreterare.

Under veckorna 3–6 fördjupar kontaktpersonen sin kartläggning och under veckorna 7–8 sammanställer och presenterar hen kartläggningen för Arlövsgårdens ledning samt övriga behandlare.

Kartläggningen är ett arbetsverktyg för oss på Arlövsgården för att vi i våra behandlingskonferenser ska kunna påbörja planeringen av ungdomens egen behandling och när det bedöms som möjligt även familjebehandling.

Finns det då tillfällen när familjebehandling inte är möjligt?

Ja det finns sådana tillfällen. Till exempel om vårdansvarig socialsekreterare bedömer att det kan vara skadligt för ungdomen att påbörja familjebehandling. Men även om vi på Arlövsgårdens HVB kommer fram till i vår kartläggning att nätverket inte har förmåga att skapa en behandlingsallians med oss. Om vi gör denna bedömning omprövar vi givetvis vårt beslut löpande till dess att vi ser en öppning för att familjen blivit redo att skapa behandlingsallians.

Vilka metoder använder vi då när vi fastställt vår kartläggning?

Kognitiv beteendeterapi
Grundutbildning omfattar grundläggande inlärningsteori, kognitiv teori, beteendeanalys, psykopatologi, behandlingsmetoder, samtalsmetodik samt praktiska och teoretiska övningsmoment.

Vidareutbildning 1-årig utbildning i tillämpad KBT för yrkesverksamma som innehåller:

  • Verktyg i KBT
  • Samtalsmetodik/MI
  • Ångestproblem, fobier, panikångest
  • Ångestproblem, GAD, OCD och hälsoångest
  • Depression
  • Stress/utmattning, smärta, sömn
  • KBT och hälsa
  • Beteendeanalys och KBT-verktyg
  • ADHD och högfungerande autism
  • Beroendetillstånd och återfallsprevention
  • Kris och trauma, PTSD
  • Ätstörningar och kroppsuppfattningsproblematik
  • KBT i organisationer/workshop

Läs mer på www.Sverigehälsan.se samt www.socialstyrelsen.se

ART Aggression Replacement Training
ART är ett manualbaserat, multimodalt program utvecklat i syfte att minska aggressivt beteende hos ungdomar. ART-kursen består av trettio strukturerade lektioner, jämnt fördelade mellan träning av utvalda sociala färdigheter, ilskekontrollträning och moraliskt resonerande. Träningen sker i små grupper, innehåller modellering, rollspel, feedback, diskussioner och hemuppgifter. Träningen måste hålla hög kvalité, följa instruktionerna i manualen och ledas av två utbildade ART – tränare. Programmet måste också innehålla åtgärder för att stärka deltagarnas motivation och stödja överföring av de tränade färdigheterna till vardagen.
Läs mer på www.ungart.se

MI
Grundkurs omfattar övningar, teoristudier och diskussioner kring MI-samtalets grunder och struktur; reflektivt lyssnande, empati, ambivalens, motstånd, förändringsprat och beredskap till förändring samt arbete med meny-agenda.
Läs mer på www.socialstyrelsen.se

Lågaffektivt bemötande
Föreläsning av Bo Hejlskov som belyser problemskapande beteende, affektteori, utvecklings- och neuropsykologi, etisk och filosofisk grundsyn som Bo Hejlskov beskriver som två principer, ansvarsprincipen och kontrollprincipen.

No power no lose – NPNL Konflikthantering med lågaffektivt bemötande som SIS använder.

Läs mer på www.hejlskov.se

BBIC
Barns behov i centrum, BBIC, beskriver ett arbetssätt för socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Det innehåller en struktur för handläggning, genomförande och uppföljning av myndighetsutövningen. BBIC är anpassat efter socialtjänstens regelverk.
Läs mer på www.socialstyrelsen.se

RePulse
Grundutbildningen är inriktad på individuellt arbete med impulskontroll baserat på kognitiv beteendeterapi. RePulse är en välbeprövad arbetsmetod för impulskontroll och träning av sociala färdigheter. Genom att strukturerat kartlägga olika situationer och reflektera kring tankar och känslor som uppstått kan man lära känna sina egna reaktionsmönster och bli bättre rustad på att hantera liknande situationer. Med RePulse får du den kunskap och självkännedom som krävs för att ta kontroll över dina känslor och impulser.
Läs mer på www.repulse.se

Connect för HVB-personal
Utbildningarna bygger på forskning och grundläggande principer om anknytning, relationer och barns utveckling. Föräldrar/omsorgspersoner uppmuntras att fundera över nya sätt att förstå sitt barn och dess beteende samt sig själva och sitt sätt att reagera på som förälder/omsorgsperson. Att hen kan finna nya möjligheter i sin roll.
Läs mer på www.humana.se

Kan man behandla neuropsykiatriska funktionsvariationer?
Nej, givetvis kan ingen ”bota” neuropsykiatriska funktionsvariationer. Det vi gör är att vi anpassar kraven och miljön kring ungdomen så att hen lyckas med sina mål i vardagen. Det kan handla om att ta bort för mycket stimuli, sänka kraven i skolan (alltid i samarbete med ansvariga pedagoger) eller att våra behandlare arbetar med förberedelse i flera led. Vår kunskap om neuropsykiatriska funktionsvariationer är viktig att förmedla till ungdomens nätverk. Detta sker i våra behandlande samtal.

Hur utvärderar vi då vården?

KASAM
Vi använder KASAM – Känsla av sammanhang, som metod för utvärdering av vården.

  • Begriplighet, alltså känslan av att det som händer i världen, både inom och utanför individen, är begripligt, strukturerat och går att förutse.
  • Hanterbarhet, vilket här innebär att de resurser, som de händelser som sker i omgivningen kräver, finns tillgängliga.
  • Meningsfullhet, i livet, vilket man upplever om det känns som de utmaningar man möter är värda att engagera sig i.

Läs mer om vår utvärdering genom KASAM genom att klicka på denna länk.

Vad står på vår utbildningsplan?

I vår utbildningsplan har vi bokat:
RePulse för en ny medarbetare i februari – april 2021.
Utvecklande ledarskap – UL för tre av våra arbetsledare under hösten 2021.

I vår önskelista har vi:
Kriminalitet som livsstil och ambitionen är att om dagens situation med Covid lättar avsätter vi tid och kraft för detta hösten 2021.
DBT- grundutbildning för teamet det beror på hur Covid-situationen utvecklar sig.